Träna/tävla
Aktivitet för familjen
Träning och tävling
En liten bit ner kan du läsa om klubbens stående träningstider. Mer info om var och om det är justeringar i tid eller utrustning hittar du i vår kalender.
Tävlingar och de klubbaktiviteter som kräver anmälan hanteras i Eventor. Som medlem har du inloggning dit och kan där hitta utmaningar i hela Sverige!
Normal vecka
Träna trail-/löpning med oss!
Välkommen att löpträna med Halmstad OK! Både orienterare och löpare är med på träningarna. Vill du prova på att träna med oss? Tveka inte att hänga med! Du kan prova några gånger innan du blir medlem. Alla kan vara med, nybörjare och elit, ungdomar och äldre.
Måndagar
Ungdomsträning. I första hand för barn och ungdomar upp till 20 år. Start kl 18 och håller på ungefär en timme. Mer info finns under Ungdoms-delen här på vår webb samt i kalendern.
Tisdagar
Kvalitetspass, intervaller. Upplägget på intervallerna tillåter att var och en håller sin egen fart.
Oktober-mars: Vi utgår från Friskis&Svettis kl 18:00. Går att ansluta från "stubben" på Galgberget kl 18:20.
April-september: Kaneberg, klubbstugan. Kl 18:00 dusch och bastu finns.
Torsdagar (höst/vinter)
Distanspass. När det är mörkt under vinterhalvåret springer vi med pannlampa. Om du inte har någon - hör av dig innan träningen så kan vi låna ut! Tempo anpassas efter gruppen. Ca 60 minuter.
Kaneberg, klubbstugan. Kl 18:00 dusch och bastu finns.
Söndagar
Lång-/distanspass. Tempo anpassas efter gruppen. Kan förekomma att gruppen delas för att tillåta olika fart och distanser. Ca 90-120 minuter. Ofta fika efteråt.
Kaneberg, klubbstugan. Kl 10:00 dusch och bastu finns.
Träning
Orienteringsteknik
Det finns mängder med sätt att träna för att utveckla din orienteringsteknik. Vi kommer i det här kapitlet inte gå igenom specifika övningar för att utveckla olika områden, utan fokusera på ett större perspektiv.
Något att tänka på vad gäller orienteringsteknisk träning är att det är viktigt att fortsätta utveckla alla delar av din orienteringsteknik, inte bara slipa på genomförandet, utan även fortsätta träna även på grunderna och verktygen.
Det är alltid bra att ”träna brett”, det vill säga att fortsätta träna på alla färdigheter vi tagit upp i Hitta rätt, men för att optimera din träning och lyfta din orienteringstekniska förmåga ytterligare kan det vara nödvändigt att göra en träningsplan där du fokuserar på att utveckla specifika delar i din orienteringsteknik. För att veta vad du ska träna på är det viktigt att först göra en analys av orienteringstekniken.
Ett sätt att angripa den tekniska träningen är att periodisera. Det innebär att du delar upp träningen i olika perioder, där du fokuserar på olika saker vid olika tillfällen. En vanlig typ av periodisering är att under vintern träna mycket på grunderna och verktygen, och sedan under tävlingssäsongen fokusera mer på genomförandet.
Ett annat knep du kan använda dig av är att göra den tekniska träningen extrem för att isolera olika färdigheter att träna på. Till exempel att springa på en karta med bara kurvbild för att träna din förståelse för höjdkurvor, eller att ha vita fält på kartan där du bara kan använda dig av kompassen för att komma rätt. Ett bra sätt att kombinera flera moment att träna på i samma pass är genom en så kallad momentbana, där du isolerar olika färdigheter i olika segment på kartan.
Precis som med fysisk träning är det viktigt att du fortsätter att pressa dina gränser om du vill fortsätta att utvecklas. Att du utmanar din orienteringsteknik är en grundförutsättning för att den ska bli bättre. Ett sätt att göra det kan vara med, som ovan nämnt, en reducerad kartbild, där du har plockat bort information (till exempel stigar) för att det ska bli en större utmaning. Ett annat sätt är att springa nattorientering, då begränsningen i synfältet gör det mycket mer utmanande. Det är dock viktigt att du inte gör det allt för svårt för dig, framför allt på nivå grön till orange. Om du hela tiden gör misstag är det lätt att det blir tråkigt och det finns risk att du ger upp för att det är en för stor utmaning. Viktigt att tänka på är också att alla beteenden vi tränar på blir vi mer benägna att upprepa, och det gäller även de dåliga beteendena! Om du hela tiden gör misstag tränar du också på att göra misstag, så ett felaktigt beteende blir inövat. Då är det bättre att ta ett steg tillbaka på svårigheten och istället fokusera på att göra rätt.
Ett viktigt moment i den orienteringstekniska träningen, framför allt på svart nivå, är att lära sig en ny terrängtyp. I den terrängtyp du tränar i oftast har du säkert en väl utvecklad orienteringsteknisk förmåga, men alla färdigheter (kanske framför allt översättningsförmåga och vägval) är beroende av hur terrängen ser ut, och det ställs därför olika krav i olika terränger. För att lära sig en ny terrängtyp är det ofta bra att börja med grunderna: Hur ser en punkthöjd ut? Hur stora stenar är med på kartan? Hur långsamt är det mörkgröna? Sedan är det dags att gå in på genomförandet: Vilka vägval är snabbast? Vilken plan ska jag ha? Något att tänka på är också att det inte alltid räcker med att lära sig hur det ser ut i terrängen, det kan vara nödvändigt att lära sig hur en specifik kartritare tänker. Varje karta är en tolkning av verkligheten, och därför har varje kartritare en egen stil. Om du ska tävla på en karta med en speciell kartritare kan det därför vara bra att lära sig dennes stil innan tävlingen.
Att behärska på respektive nivå:
Grön nivå: Öva på grunderna men behöver inte förstå vad, varför och hur.
Vit nivå: Gärna se till att lära sig alla moment på den nya nivån (gärna kontrollerat i ett lägre tempo) innan det är dags att tävla på en högre nivå.
Gul nivå: Gärna se till att lära sig alla moment på den nya nivån (gärna kontrollerat i ett lägre tempo) innan det är dags att tävla på en högre nivå samt ha förståelsen att det är viktigt att lära sig nya karttecken i en ny terrängtyp.
Orange och röd nivå: Kontinuerligt utveckla grundläggande färdigheter och verktyg som behärskas sedan tidigare nivåer. Ha medveten strategi för att hantera nya terrängtyper och tävlingssituationer. Genomföra enkel analys, och kunna dra vissa slutsatser om din orienteringsteknik utifrån den.
Violett och blå nivå: Kontinuerligt öva på olika moment i orienteringen, gärna i en längre grundträningsperiod. Ha förmågan att gå från medveten nivå till automatiserat beteende vid utveckling av grundläggande färdigheter. Ha en väl medveten strategi för att hantera nya terrängtyper och tävlingssituationer. Kunna analysera din orienteringsteknik och dra slutsatser om styrkor och svagheter utifrån den analysen.
Svart nivå: Ha en träningsplan för den orienteringstekniska träningen. Sätta sig i nya situationer för att kontinuerligt öva på olika moment i orienteringen, gärna i en längre grundträningsperiod. Ha förmågan att gå från medveten nivå till automatiserat beteende vid utveckling av de orienteringstekniska färdigheterna. Ha en väl medveten strategi för att hantera nya terrängtyper och tävlingssituationer. Kunna göra en medveten analys av din orienteringsteknik och anpassa den tekniska träningen utifrån de styrkor och svagheter du upptäckt i din analys.
Orienteringsteknik
Kompassen
Kompassen ger alltid rätt kurs men vet du hur du kan minimera avvikelsen? Särskilt bra att kunna i flack, detaljfattig eller snårig, tät terräng
Tips 1. Riktmärke.
Håll kompassen framför dig.
Följ den kurs som riktningspilen på kompassen visar.
Undvik att ta riktmärke för långt fram. Alla riktningsval ger en liten avvikelse till vänster eller höger. Låter du en väldigt lång läsning dominera sträckan slår avvikelsen hårt.
Tips 2. Vrid hela dig.
Vrid hela dig så att kompassnålen pekar åt norr längs med meridianerna på kartan. Vid varje ny läsning.
Under löpningen tittar du regelbundet och ofta på kompass och karta så du korrigerar vridningen av din kropp till rätt löpriktning.
Kom ihåg att inte löpa för långt utan att justera riktmärket. Gör regelbundna korrigeringar med lika lång periodicitet så tar höger-/vänsteravvikelserna ut varandra.
Med vridbart kompasshus eller genom att nyttja husets yttre ring för att bestämma vad nålen ska peka mot kan du säkra riktningen ett snäpp till.
Tips 3. Lär din personliga stil.
De flesta av oss har en tendens att även vid rätt metodik hamna antingen lite till vänster eller höger om kontrollen. Den tendensen kan du lära dig att utnyttja. Då måste du vara duktig på att bedöma löpsträckan så du vet när du skall vara i höjd med kontrollen.
Tips 4. Fortsätt missa.
Fokusera på en sak i taget, orienteringslöpning omfattar många olika tekniker. Försök inte fixa allt på en gång. Gör som du brukar, är du nöjd ska du inte ändra något. Är du inte nöjd – TRÄNA!
Orienteringsteknik
Kontrolltagning
Gör som den meste världsmästaren Thierry Gueorgiou.
Tips 1. Riktmärke.
Gör som Thierry och använd kompassen mot (relativt) stora terrängföremål i kurvbilden eller bland yttecknen. Undvik stenar av vanlig storlek om ej sikten är bra. En höjdkurvekrök är större än en sten. Thierry menar att kompassen hjälper till att undvika parallellfel och att undvika att lägga tid på att läsa onödiga detaljer. Han beskriver hur han alltid ligger 1-200 m fram i kartläsningen och är på väg mot någon hållpunkt hellre än att veta exakt var han är. Om de viktigaste detaljerna in mot kontrollen är inlästa under sträckan så kan istället farten ökas in mot kontrollen eller en snabbtitt på utgångsriktning hinnas med.
http://news.worldofo.com/2007/12/17/follow-up-of-gueorgiou-part-ii-analyze-your-map-reading
Tips 2. Vrid hela dig.
Dock gäller att minnas: om du har bommat lite och kommer in från fel håll, då måste du stanna upp och direkt kolla kompassen vid utgången.
Tips 3. Lär din personliga stil.
Alla kan spika en kontroll. Det svåra är att alltid spika alla kontroller. För att göra det behöver man ett väl intränat beteende, som alltid funkar, och man måste i grunden vara en bra kartläsare.
Gör du så här? Tvekar in mot kontrollen men när du väl sett den rusar du dit och sedan blir det stopp/tveksamhet ut från kontrollen för när du rusade glömde du att kolla framåt. Det man saknar är framförhållningen, man orienterar hela tiden där man är. Om du hela tiden har möjlighet att ligga långt före där du är så kan du hela tiden springa fortare och kortare.
Därför behövs teknikträning om och om igen.
Orienteringsteknik
Egenanalys
SOFT har en del tips kring arbetssätt för att höja sin egen nivå. Man behöver tid för analys och eftertanke.
Hur gick det på årets tävlingar?
Ett sätt att göra en egenanalys kan vara att se på årets tävlingskartor. Notera det du gjort bra och mindre bra på alla viktiga tävlingar du sprungit. Var ärlig mot dig själv, för det funkar bäst i längden. Du kan jämföra både mot dig själv och dina konkurrenter.
När du är färdig så kommer du säkert se ett mönster. Vilka sakerna återkommer? Fråga dig själv: ”varför är jag mindre bra på det här?”. Det kan vara tufft, men måste till för att hitta orsaken till varför du gör saker mindre bra.
Undvik felaktiga orsakssammanhang. Ett exempel: för att du bommar i grönområden behöver det inte vara så att du är dålig kartläsare eller att du är dålig på att gå kompass. Det kan vara så att du inte lyfter blicken tillräckligt innan du springer in i grönområden eller att du har fel sista säkra. Det kanske är tvärt om? Det vet ju bara du!
Lägg en plan för vintern.
Till sist lägger du en plan över vintern där du tränar på just de sakerna du behöver förbättra. Här kan du vara så kreativ som du vill! Kom ihåg att orienteringsteknik och mentala processer går hand i hand. Välj ut de lösningar du tror är viktigast och styr träningen mot det under vintern.
Det är inte säkert att detta förändrar vad du skulle tränat i vinter men om detta gjort dig mer medveten på dina färdigheter så har du tagit ett steg oavsett!
Träna långsiktigt för kropp och knopp
Hjärngympa
Träna din hjärna med Anders Hansen.
Vill du bli mer stresstålig, må bättre, förbättra ditt minne och bli mer intelligent? Den moderna hjärnforskningen visar att motion och träning får fullständigt ofattbara effekter på hjärnan, det organ som påverkas allra mest av att vi rör på oss.
Anders Hansen, överläkare i psykiatri, berättar om den senaste vetenskapen kring hur träning direkt påverkar hjärnans funktioner och vår hälsa. Hur fungerar hjärnan i en allt mer digital livsstil? Med ny kunskap kommer du inse att det handlar om basala och enkla saker.
Anders har skrivit böckerna ”Skärmhjärnan”, “Hjärnstark” och “Hälsa på recept”.
Så påverkas hjärnan av fysisk träning.
Text: Carl-Johan Boraxbekk och Lars Jonasson, Umeå universitet Center for Functional Brain Imaging
Fysisk aktivitet påverkar inte bara kroppen utan även det mentala. Nu försöker forskare kartlägga vad som händer i hjärnan när vi tränar och bättre förstå effekterna av fysisk träning på hjärnan och dess funktioner.
Människans överlevnad har i urminnes tider varit direkt beroende av vår förmåga att vara fysiskt aktiva. I modern tid har forskning visat hur konditionsträning bidrar till att minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och andra sjukdomar som påverkar kroppen.
De senaste två årtionden har studier även börjat påvisa effekter av konditionsträning på hjärnan och funktioner som är beroende av hjärnan, till exempel minnesfunktioner och välmående.
Det är tydligt att fysisk aktivitet inte enbart påverkar kroppen, utan även det mentala. Detta samband är däremot komplext och vår förståelse för hur fysisk aktivitet påverkar hjärnan och kognitiva funktioner är fortfarande mycket begränsad.
Trots att det finns en mängd studier som visar på ett samband mellan träning och kognition så finns det även en mängd studier som inte har visat på något samband (6). Framförallt råder stor osäkerhet rörande vilka funktioner som påverkas, om effekter av träning är specifika för en viss funktion eller om den har mer generella effekter.
Hjärnans plasticitet påverkas av konditionsträning.
Plasticitet kan beskrivas som hjärnans livslånga förmåga att förändras som respons på förändringar i en människas miljö för att hjärnfunktionen skall fungera bättre. När vi utför konditionsträning, så kallad aerobisk träning eller pulsträning, frigörs en mängd tillväxtfaktorer som i sin tur kan påverka hjärnans plasticitet.
När man talar om plasticitet och träning så brukar man tänka i termer av positiva plastiska förändringar, till exempel att hjärnan skapar nya kopplingar mellan nervceller, reparerar skador eller förändrar nivåer av diverse signalsubstanser för att förbättra funktionen.
Det är just frågor som relaterar till hjärnans plasticitet som vi och andra nu försöker förstå bättre. Vad är det som händer i kroppen när vi utför konditionsträning och vilka är de faktorer som förklarar träningens positiva effekter på den kognitiva funktionen?
För att bättre förstå effekterna av fysisk träning på hjärnan och dess minnesfunktioner hos äldre individer skapades projektet PHIBRA (PHysical Influences on BRain in Aging).
Frivilliga försökspersoner blev lottade till två olika tränarledda grupper (5,11). En grupp fick utföra individuellt anpassad pulsbaserad konditionsträning tre gånger i veckan under sex månader. Den andra gruppen fick utgöra den aktiva kontrollgruppen som genomförde lågintensiv cirkelträning med diverse övningar med fokus på styrka, balans, och smidighet under lika lång tid.
Både före och efter träningsperioden mättes deltagarnas syreupptagningsförmåga, hjärnstruktur och blodflöde, samt delar av hjärnans dopaminsystem. Dessutom användes ett stort kognitivt batteri som mätte en rad kognitiva funktioner.
Vi kom fram till att konditionsträning påverkade deltagarnas kognitiva funktion generellt sett. Vi såg ingen effekt på enskilda test utan det var först när vi slog samman testerna som mätte episodminne, exekutiva funktioner och mental snabbhet som en effekt visade sig.
Konditionsträning påverkade deltagarnas kognitiva funktion.
Detta mönster skulle kunna förklara varför resultat varit blandade i tidigare studier som använt ett smalare batteri tester och mätte färre kognitiva funktioner. Det kan mycket väl vara så att olika funktioner påverkas av träning hos olika individer, exempelvis för att de plastiska resurser som ökar av träningen interagerar med den form av kognitiv stimulans som en person får i sin miljö.
Syreupptagningsförmågan viktig.
Vi kunde inte se några skillnader mellan konditions- och cirkelträningsgrupperna i våra mått på hjärnan. Däremot visade det sig att syreupptagningsförmågan var viktig, oberoende av grupp. De deltagare som hade en bättre kondition vid studiens början hade en tjockare hjärnbark i främre hjärnområden som är viktiga för en människas förmåga att planera och processa information.
Dessutom hade de fler tillgängliga dopaminreceptorer i en struktur som kallas för striatum, även det ett område som är viktig för just den kognitiva funktionen, men även för belöningssystemet och motorisk funktion.
När vi följde upp mätningarna efter sex månader kunde vi se att de personer som förbättrat sin syreupptagningsförmåga mer än andra även hade relativa ökningar av både hippocampus volym, samt förändrad funktionell koppling till både främre och bakre områden som är viktiga för kognitiv funktion.
Vi såg dessutom att en förbättrad syreupptagningsförmåga var associerat med relativa ökningar av hjärnans dopaminnivåer. Intressant nog så kunde vi koppla denna ökning av dopamin till förbättrat arbetsminne.
Trots att vi inte fann gruppskillnader i våra mätningar på hjärnan visade ändå projektet att en förändrad syreupptagningsförmåga, oberoende av grupp, påverkar hjärnans plasticitet i form av ökade volymer, förändrade funktionella kopplingar, samt förändrade nivåer av signalsubstansen dopamin.
Andra former av träning.
Även om den största delen forskning har gjorts med just konditionsträning så har man funnit liknande effekter på hjärnan och kognitiv funktion av styrketräning och koordinationsträning. Hur lika eller olika effekterna av olika typer av träning faktiskt är kan vi ännu inte svara på men det är tydligt att fysisk aktivitet kan påverka en människas hjärna och hjärnfunktion.
Forskningen framåt bör ha som fokus att förstå individuella skillnader i respons på olika former och intensitet på träning. Denna kunskap skulle kunna bidra till individanpassade rekommendationer beroende på vilken funktion man skulle vilja påverka.
Låt pulsen bestämma takten
Kontitionsträning
Kort om pulsträning.
Många klockor idag har inbyggd pulsmätare eller kan kopplas till ett pulsband som du har runt bröstkorgen eller armen. Genom att samla in data och jämföra med känsla kan du bygga erfarenhet om hur du funkar som person. Det går naturligtvis att ta pulsen genom att räkna antal slag på en tidsperiod och därigenom hålla reda på antal slag per minut.
Vi är alla individer med olika förutsättningar och möjligheter. Men alla kan träna kondition på sina egna villkor och ha nytta av det. För att kunna lägga intensiteten på rätt nivå är det bra att känna till sin maxpuls. Maxpuls kan man ta fram genom test, tex detta hos Ultramarathon.se. Annars kan man utgå från riktvärden i tabellen nedan.
Träna som Nils van der Poel, men inte lika mycket.
Ungefärlig maxpuls:
Lågintensiv träning: är grunden för all konditionsträning. Därför tränar uthållighetsidrottare lågintensivt nästan varje dag. I denna zon som är som mest 80 % av maxpuls används fett som den primära energikällan och man orkar hålla på länge utan att bli trött. Lågintensivträning gör bland annat att blodkärlen blir fler och musklerna blir bättre på att omsätta syre och att förbränna fett. Träningspassen kan variera från 30 minuter till flera timmar. En bra tumregel är att ju längre träningen är desto lägre ska pulsen vara.
Desto mindre träning man har i bagaget desto svårare blir det att hålla ner pulsen. För nybörjare blir det nästan omöjligt att springa utan att hamna i den medelintensiva zonen. I så fall är det bäst att låta pulsen vara hög och träna korta pass. Lågintensiv träning blir i så fall promenader och vardagsmotion.
Medelintensiv träning: är ett mellantempo med puls från 80-90 % av max som varken är hårt eller långsamt. Man blir ordentligt andfådd men kan ändå hålla på länge utan att bli trött. Det märks när det går för fort, snacket tystnar. Skämtsamt brukar man kalla denna zon för gubbfart. De flesta motionärer tränar alldeles för mycket i denna zon, som ger ungefär samma effekt som lågintensiv träning men sliter mycket mera. Skillnaden är att kolhydrater förbränns i större utsträckning än under lågintensiv träning. Vid medelintensiv träning används mix av kolhydrater och fett som bränsle. En stor fördel av medelintensiv träning är att man kan hålla högre fart vilket gör det lättare att träna tekniskt rätt oberoende vilken gren man håller på med. Perfekt för OL-teknik.
Högintensiv träning: är jobbigt men tidseffektivt och ger snabba förbättringar. Träning med hög puls är det effektivaste sättet att träna upp hjärtats pumpförmåga och att förbättra den maximala syreupptagningsförmågan. Pulszonen över 90 % av maxpuls sliter dock hårt på kroppen och kräver en lång återhämtningstid. Därför klarar de flesta personer inte av fler än 1-2 högintensiva under en vecka. Högintensiv träning görs bäst som intervaller. Korta lopp under 20-30 minuter är också ett bra sätt att träna högintensiv träning.
Enzymer och uthållighet
I en ny studie, publicerad i tidskriften Cell, visar forskare vid Harvard Medical School att enzymet PHD3 är viktigt för att känna av tillgången på näring och reglera muskelcellernas användning av fett. När det finns gott om näring fungerar PHD3 som en broms som hämmar fettförbränning. Kroppen sparar på fettet. När det är ont om näring släpper PHD3 på denna broms.
Det intressanta för oss löpare var att forskarna såg dramatiska förbättringar av uthållighet hos möss när de blockerade PHD3. Jämfört med normala möss orkade de springa 50 procent längre och de hade högre VO2 max.
Vad betyder det här för oss som springer? Jo, det stärker hypotesen att löpning före frukost är bra. Både löpning och fasta släpper bromsen på fettförbränning. En cellulär process, kallad autofagi, bryter ner cellens gamla och trasiga proteiner till aminosyror och bygger nya fungerande proteiner av dessa. Det är en av de viktigaste funktionerna för bra cellhälsa. Utan städning och underhåll bryter cellerna ihop i förtid.
Så, upp en timme tidigare, stjälp i dig vatten och dra en runda i arla morgonstund och ät sedan en varierad frukost.
Bygg upp bryt inte ner!
Tävling
Regler för tävlande
Varför ska man ha långbyxor? Varför bör jag inte köra den vägen hem när jag ändå är i närheten? Är det OK att snacka med kompisen som precis gått i mål (innan jag startar)? Är det rätt att följa efter hen som springer framför?
Tävlingsreglementet
6.1. Deltagarens allmänna ansvar
6.1.1 Tävlandet sker på egen risk. Om allmänna vägar utnyttjas under tävlingsmomentet måste gällande trafikregler iakttas.
6.1.2 Tävlande får inte delta i någon annans namn.
6.1.3 Tävlande ska ta del av arrangörens tävlings-PM. Bristande kännedom om regelverket och tävlings-PM fritar inte någon från eventuell påföljd.
Tävlande ska följa tillsägelse från tävlingsfunktionär. Tillsägelse från funktionär gäller före alla skriftliga föreskrifter.
Tävlande ska själv passa sin starttid och följa föreskriven startprocedur.
6.1.4 Vid tävling med elektronisk stämpling ska startstämpling, där sådan tillämpas, samt kontrollstämplingar och målstämpling göras på ett sådant sätt att registreringarna kan avläsas från kontrollkortet efter målgång.
De tävlande ska själva ansvara för att stämpla vid varje kontroll och, om manuellt kontrollkort används, att det görs i rätt ruta.
Kommentar: Om manuell stämpling används som nödfallsåtgärd då den elektroniska enheten inte fungerar överlåts det till arrangören att genom PM reglera hur sådan situation ska hanteras.
6.2. Tävling på lika villkor (inkl. terrängkännedom och samlöpning)
6.2.1 Tävlande får inte försöka skaffa sig otillåten fördel.
Otillåten fördel
Tävlande får inte försöka skaffa sig otillåten fördel, t ex ta del av banläggning på förhand, ta del av upplysningar från tävlande som redan sprungit, fråga sig fram i skogen etc. Notera att det till och med är förbjudet att försöka, trots att försöket inte medför någon fördel.
Vid misstanke om att tävlande har försökt skaffa sig otillåten fördel ska det anmälas till tävlingsledningen. Denna ska då utreda om tillräckliga skäl föreligger att hindra deltagande.
Tävlande från arrangörsföreningen, samt tävlande med återkommande träningsterräng
Tävlande som har sådan kännedom om ett tävlingsområde att han eller hon kan anses ha fördel av detta, får inte delta i åldersklasser vid tävlingar på nivå 1 och 2 inom området. Förbudet gäller också rankingmeriterande klasser vid tävling på nivå 3.
Tävlande som representerar, eller tidigare har representerat, arrangerande förening, eller som har eller har haft tävlingsområdet som återkommande träningsterräng, ska på förhand alltid noga överväga deltagande. Det rör framför allt den som har varit uppväxt i eller nära tävlingsområdet eller om området ofta används av arrangerande förening för träningar.
Tävlande får inte delta i åldersklass om den har:
- Ritat aktuell tävlingskarta eller satt ut kontroller i området för den aktuella tävlingen.
- Besökt tävlingsområdet med nya tävlingskartan eller efter området avlysts.
6.2.8 Tävlande får inte avsiktligt utnyttja medtävlares förmåga att orientera.
Samlöpning eller ömsesidig samverkan mellan två eller flera tävlande får inte ske under pågående tävling. Med samlöpning avses såväl ”hängning” som ”kompislöpning”.
Den som anser sig utsatt för hängning får avvisa den som följer efter.
Förbud mot hängning gäller inte vid tävling med jaktstart eller gemensam start, eller då på annat sätt inte strikt individuell intervallstart tillämpas.
6.4.1 SOFT kan godkänna andra tekniska hjälpmedel än de som anges nedan och utfärdar då särskild anvisning om dessa.
Tävlande som enligt arrangören ska ha nummerlapp ska bära denna väl synlig på anvisad plats. Nummerlapp får inte förvanskas och inte vikas så att text döljs.
Inom arenan och tävlingsområdet får utrustning för telekommunikationanvändas om det inte är förbjudet enligt tävlings-PM.
6.4.2 Tillåtna tekniska hjälpmedel under tävling är karta, kompass och kontrollbeskrivning.
Tävlande får under tävling inte använda fortskaffningsmedel.
Tävlande ska vid start ha heltäckande klädsel med undantag av huvud, hals och armar. Vid distansen sprint får arrangören tillåta annan klädsel.
16.4 Tekniska hjälpmedel
I tillägg till vad som tas upp i TR 6.4 får även lyse, t ex pannlampa, användas vid behov.
Vardagsutrustning som glasögon och andra synhjälpmedel, samt konventionella armbandsur, anses inte som tekniska hjälpmedel och får användas fritt. Till samma kategori räknas även pulsklockor, höjdmätare, avståndsmätare, stegräknare samt navigationsutrustning (t ex GPS-enheter) som varken kan visa en orienteringskarta eller har funktioner som styr den tävlande att hålla en rak kurs.
6.5.1 Tävlande ska visa hänsyn mot tävlande och övriga som vistas inom tävlingsområdet, samt mot djur- och växtlivet inom området.
6.5.2 Tävlande är skyldig att efter bästa förmåga hjälpa annan tävlande som drabbats av olycksfall eller sjukdom.
Deltagare i tävling är skyldig att medverka i sökandet efter saknad tävlande om tävlingsledningen begär detta.
6.5.3 Tävlande får inte medföra hund eller annat tamdjur under tävlingsmomentet.
6.5.4 Tävlande ska vid passage av dike, staket, stängsel, stenmur eller dylikt iaktta försiktighet så att dessa inte skadas.
Stängd grind ska förbli stängd efter passage.
6.5.5 Tävlande ska snarast efter målgång låta arrangören läsa av det elektroniska kontrollkortet eller lämna sitt manuella kontrollkort.
Om arrangören så föreskriver ska tävlingskartan lämnas efter målgång.
6.5.6 Den som avbrutit sitt tävlande ska snarast anmäla detta vid målet och låta sitt kontrollkort bli avläst.
6.5.7 Tävlande som har observerat klövvilt eller andra större vilda djur i tävlingsområdet är skyldig att rapportera sina iakttagelser direkt efter målgången.
16.1 Deltagarens allmänna ansvar
Många regler saknar gränsvärden för vad som är regelöverträdelse och inte. Begrepp som ”fåtal tävlande”, ”resultat som allvarligt störts”, ”tävlande som anses ha fördel” m. fl. bedöms från fall till fall eftersom det finns ett näst intill oändligt antal potentiella uppkomna situationer. En beskrivning av alla dessa skulle tendera i inte bara ett fyrkantigt regelverk utan också ett svårhanterligt och gigantiskt sådant. Likväl är denna typ av regler ytterst viktiga att ha kvar för att uppnå sportslig rättvisa och tävlande på lika villkor.
Regler utan gränsvärden finns i de flesta idrotter; jämför gult kort i fotboll, utvisning i ishockey, diskning för gruff i friidrottslöpning osv. Även vårt samhälle med rättsväsendet, inkluderat lagbok, domare och domstolar, fungerar på detta sätt. Sexuella trakasserier eller misshandel är svårdefinierat i ord, men det anses ändå vara ett brott att sexuellt trakassera eller misshandla någon.
Inom orienteringen har vi i tillägg till regelverket ett stöd i form av tävlingsledning, jury samt högre instanser (OF, SOFT och RIN) för bedömning i olika fall.
Generellt gäller att ju grövre regelbrott, desto större sannolikhet för anmälan och desto större risk för en eventuell fällning. Dock, när det gäller tillämpning av regler om tävling på lika villkor, är det rimligt att ställa störst krav på deltagare i elitklasserna. Även om alla är skyldiga att följa regelverket bör bedömning i övriga klasser inte vara lika snäv.
Särskilda regler för sprintorientering
Det finns ett antal regler som skiljer mellan traditionell orientering och sprintorientering. Sprintnormen anger till exempel vad på kartan som är tillåtet resp. inte tillåtet att passera.
På SOFT:s hemsida, under Träna & tävla/Arrangera → Stöddokument, finns ett dokument som beskriver skillnaderna mellan traditionell orientering och sprintorientering, samt belyser särskilda sprintregler.
Förutsättningar för rankade
Förutsättningar för rankade finns presenterade på SOFT:s hemsida.
De hittas under Träna & tävla/Arrangera → Sverigelistan och ranking. Handläggning av regelfall
Första fas i handläggningen av ett regelfall är att höra berörda för att få information om händelseförloppet. Även eventuella vittnen hörs. Därefter granskas eventuellt bevismaterial.
Med förklaringar beskrivna i detta dokument, samt att endast grövre fall av regelbrott sannolikt anmäls, blir av allt att döma antalet uppkomna regelprocesser relativt få.
16.2 Tävling på lika villkor (sportslig rättvisa)
Otillåten fördel
Tävlande får inte försöka skaffa sig otillåten fördel, t ex ta del av banläggning på förhand, ta del av upplysningar från tävlande som redan sprungit, fråga sig fram i skogen etc. Notera att det till och med är förbjudet att försöka, trots att försöket inte medför någon fördel.
Vid misstanke om att tävlande har försökt skaffa sig otillåten fördel ska det anmälas till tävlingsledningen. Denna ska då utreda om tillräckliga skäl föreligger att hindra deltagande.
Avlyst tävlingsområde och terrängkännedom
Avlysning inför tävling inom nivå 1
Enligt tävlingsreglerna ska arrangör inför tävling inom nivå 1 i samråd med SOFT och OF snarast efter tilldelning av arrangemanget fastställa och avlysa berört tävlingsområde.
Det innebär bland annat att det inte får arrangeras någon organiserad tränings- och tävlingsverksamhet i området till dess tävlingen är avgjord.
Terrängkännedom vid tävling inom nivå 1–3
Enligt tävlingsreglerna får inte den som avser delta i åldersklass vid tävling inom nivå 1–3 skaffa sig kännedom om tävlingsområdet genom avsiktlig rekognosering, om det inte tydligt har tillåtits av arrangören.
Det innebär följande:
- Vid tävling inom nivå 1
o Att den som avser delta i åldersklass vid tävling i skogsmiljö, endast får passera genom området på allmänna vägar i transportsyfte.
o Att den som avser delta i åldersklass vid sprinttävling i urban miljö endast får vistas i och passera genom området på allmänna vägar samt gång- och cykelbanor fram till bestämd tidpunkt på tävlingsdagen och innan denna tidpunkt inte röra sig i området med karta eller annan motsvarande utrustning för vägvalsträning. Efter denna tidpunkt är området förbjudet att vistas i för aktiva och ledare – och arrangörens vägvisning till samlingsplatsen i tävlings-PM ska följas.
- Vid tävling inom nivå 2–3
o Att den som avser delta i åldersklass vid tävling i skogsmiljö, eller vid sprinttävling i urban miljö, endast får vistas i och passera genom området på vägar, stigar, motionsspår, samt gång- och cykelbanor, men inte att göra det i syfte att skaffa sig kännedom om området.
Ovanstående gäller också personer som inte själva avser delta i åldersklass på tävlingen, men som på ett eller annat sätt kan påverka tävlingens resultat.
Publicering av avlysningar och tävlingsområden i Eventor
Samtliga områden för kommande tävlingar visas på en bakgrundskarta över Sverige i tävlingsprogrammet i Eventor, samt på respektive tävlings informationssida i Eventor.
Avlysta tävlingsområden, dvs. områden för tävling inom nivå 1, visas med röd färg. Områden för övriga tävlingar, dvs. tävlingar inom nivå 2–3, visas med gul färg.
Tävlande från arrangörsföreningen, samt tävlande med återkommande träningsterräng
Tävlande som har sådan kännedom om ett tävlingsområde att han eller hon kan anses ha fördel av detta, får inte delta i åldersklasser vid tävlingar på nivå 1 och 2 inom området. Förbudet gäller också rankingmeriterande klasser vid tävling på nivå 3.
Tävlande som representerar, eller tidigare har representerat, arrangerande förening, eller som har eller har haft tävlingsområdet som återkommande träningsterräng, ska på förhand alltid noga överväga deltagande. Det rör framför allt den som har varit uppväxt i eller nära tävlingsområdet eller om området ofta används av arrangerande förening för träningar.
Det är viktigt att skilja på deltagande i tävlingen och funktionärsuppdrag inför tävlingen.
Tävlande får inte delta i åldersklass om den har:
- Ritat aktuell tävlingskarta eller satt ut kontroller i området för den aktuella tävlingen.
- Besökt tävlingsområdet med nya tävlingskartan eller efter området avlysts.
På SOFT:s hemsida, under Träna & tävla/Arrangera → Stöddokument, finns ett dokument framtaget för rättvis orientering hos deltagaren.
Samlöpning, inkl. hängning och kompislöpning
Samlöpning är inte tillåten i åldersklass. Med samlöpning avses såväl ”hängning” som ”kompislöpning”. Hängning anses ha skett då tävlande avsiktligt följt efter annan tävlande och nyttjat dennes förmåga att orientera. Kompislöpning anses ha skett då tävlande skaffat sig fördel genom samverkan med annan tävlande.
En tävlande som hamnat i någon av ovan nämnda situationer ska inte behöva lämna väjningsplikt, dvs. inte behöva stanna för att lämna avstånd till framförvarande tävlande. Dock kan den tävlande i sådan situation fällas till ansvar för hängning om:
- Samma väg väljs som annan tävlande, trots att relevanta vägvalsalternativ finns.
- Det bedöms att den tävlande har haft fördel av detta.
Vad som är relevant alternativt vägval är upp till beslutande instans att bedöma. Sådan bedömning kan både förenklas och stödjas genom banläggares och bankontrollants mening, eller genom granskning av övriga tävlandes vägval, t ex vid GPS-analys (GPS-data i sig får aldrig vara fällande). Även sträcktidsdata kan fungera som bevisunderlag och därmed styrka information från tävlande och vittnen.
16.3 Begränsningar i vägvalet
Kapitel 6.3 om begränsningar i vägvalet är ytterst viktigt att som tävlande ta del av, förstå och rätta sig efter. Det handlar om sportslig rättvisa, men också om vi som gäster i naturen.
16.4 Tekniska hjälpmedel
I tillägg till vad som tas upp i TR 6.4 får även lyse, t ex pannlampa, användas vid behov.
Vardagsutrustning som glasögon och andra synhjälpmedel, samt konventionella armbandsur, anses inte som tekniska hjälpmedel och får användas fritt. Till samma kategori räknas även pulsklockor, höjdmätare, avståndsmätare, stegräknare samt navigationsutrustning (t ex GPS-enheter) som varken kan visa en orienteringskarta eller har funktioner som styr den tävlande att hålla en rak kurs.
Medförande av ej godkänd utrustning
Om den tävlande medför annan än godkänd utrustning, och den kan användas som navigeringshjälpmedel, ska denna under hela tävlingsmomentet bäras på ett sådant sätt att den inte kan nyttiggöras av den tävlande för orienteringen.
Tävlande som bryter mot påbudet, och därmed misstänks skaffa sig otillåten fördel jämfört med andra tävlande, riskerar både diskvalificering och avstängning.
16.5 Hänsynstagande
Kapitel 6.5 om hänsynstagande är ytterst viktigt att som tävlande ta del av, förstå och rätta sig efter. Som för kapitel 6.3 om begränsningar i vägvalet handlar det om sportslig rättvisa, men också om att vi är gäster i naturen.
Nedskräpning i naturen är förbjudet och kan medföra både böter och avstängning. Använda förpackningar av energitillskott får endast slängas i behållare vid vätskekontroller längs banan eller ska tas med av den tävlande in i mål.